Skärmen i en Koaxialkabel Tjänar som den primära barriären mot elektromagnetisk störning (EMI) och radiofrekvensstörning (RFI). Skyddets typ och struktur påverkar kabelens motstånd mot dessa störningar avsevärt. Rätskydd, ofta gjord av vävda koppar- eller aluminiumtrådar, ger skydd mot lägre frekvens EMI, som vanligtvis finns i industri- och kraftsystem. Å andra sidan är folieskydd, konstruerad av tunn aluminium eller kopparfolie, mer effektiv mot högre frekvens RFI, vilket är vanligt i miljöer med radiovågor eller andra högfrekventa elektromagnetiska fält. Vissa kablar har en kombination av både flätan och folieskydd, som erbjuder överlägset skydd över ett brett spektrum av frekvenser, vilket gör dem mycket effektiva för högpresterande applikationer. Valet av skyddsmaterial och dess konstruktion spelar en viktig roll för att minimera potentialen för signalnedbrytning på grund av yttre störningar.
Täckningen av skärmen är avgörande för att bestämma hur effektivt en koaxialkabel motstår störningar. En 100% skärmad kabel erbjuder det bästa skyddet, vilket säkerställer att signalen förblir ren även i miljöer med höga nivåer av extern EMI och RFI. Partiell skärmning, såsom 60% eller 80% täckning, kan fortfarande ge viss skydd men är mindre effektiv i mycket störningar i störningar. När skärmnivån minskar blir kabeln mer sårbar för yttre elektromagnetiska brus, vilket kan försämra signalen. Högre skärmningstäckning bidrar till ett bättre signal-till-brusförhållande (SNR), vilket möjliggör tydligare och mer tillförlitlig överföring. Kvaliteten på materialen som används vid skärmning - till exempel koppar, aluminium eller konserverad koppar - påverkar sin prestanda för att skydda mot yttre bullerkällor.
Isoleringen runt den centrala ledaren och den yttre skölden på en koaxialkabel tjänar flera ändamål, inklusive att förhindra fysisk skada och upprätthålla signalens integritet. Isoleringsmaterial som PVC (polyvinylklorid), PE (polyeten) eller teflon ger kritiskt skydd mot miljöfaktorer, inklusive fukt- och temperaturfluktuationer. Förutom att förhindra signalläckage hjälper isolering också att blockera externt brus från koppling till kabeln. Isoleringsmaterial av högre kvalitet, särskilt de som är utformade för lågförlustegenskaper, kan minska signaldämpningen, vilket säkerställer en tydligare signal över längre avstånd. För miljöer med extrema förhållanden ger Teflon-isolering till exempel överlägsen prestanda i miljöer med högt temperatur, vilket säkerställer att signalkvaliteten förblir stabil trots yttre förhållanden.
Det dielektriska materialet i en koaxialkabel, placerad mellan den centrala ledaren och skärmen, spelar en viktig roll i kabelens förmåga att hantera högfrekventa signaler. Dielektriska material med låg förlust som skumpolyeten eller luftisolerade konstruktioner används för att minimera signaldämpning över långa avstånd. Dessa material hjälper till att upprätthålla signalens integritet genom att minska mängden energi som förloras på grund av motstånd och därmed säkerställa tydligare dataöverföring. Det dielektriska skiktet har också en betydande inverkan på kabelens kapacitans och impedans, vilket i sin tur påverkar kabelns totala prestanda. Det rätta valet av dielektriskt material kan förbättra kabelens prestanda avsevärt i högfrekventa applikationer, där signalförlust och störningar är kritiska problem.
